Gymnastikträning

Så himla roligt!

Igår fick jag följa med vår instruktör Anna-Karin till gymnastikhallen och köra lite! Jag är ju sämst men det kändes väldigt roligt att bara vara där. Gymnastik var aldrig min starkaste femma när jag tränade Cheerleading, jag är ganska orädd av mig så jag provar det mesta, men kroppskontrollen när det går lite snabbt är usel. Där passar pole mig ganska bra, jag får ofta tid att tänka lite och känna efter vilka muskler som ska användas.

Jag skuttade lite i trampolinerna eller vad det nu heter men flaxade mest kändes det som haha hade ganska svårt att kontrollera farten och avstånd, men det var roligt! Och jag fick komplimanger från gymnasterna för mina sträckta fötter och ben så jag gjorde i alla fall något bra!

Sen provade jag att träna lite på mina flickisar, det gick sådär, men är glad att jag ens tog mig runt och hamnade på fötterna. Så frustrerande känsla när man VET i huvudet hur det ska kännas och se ut, men kroppen bara inte lyder. Då är det superbra att filma, jag tror jag har kommit på vad jag behöver tänka till nästa gång!

Kul att variera sin träning lite :)

 

Man får hur många chanser man vill

En tids uppehåll. Igen. Det blir alltid så när jag försöker blogga. Samtidigt vill jag ju så gärna. Mycket för min egen skull, kunna ha en ”dagbok”, jag tycker alltid det är så himla roligt att gå tillbaka och läsa i gamla bloggar och dagböcker. Men så får jag en viss prestationsångest också. Jag förstår inte varför, det är ju typ ingen som läser. Men jag har så mycket jag skulle vilja få ut och när det inte blir som jag tänkt mig. Då blir det ofta ingenting alls. Tyvärr.

Det är lördag kväll. Klockan är nästan midnatt och jag bara njuter av en ensam kväll hemma. Samlar mina tankar och jobbar lite. Försöker strukturera. Året har börjat med ganska mycket stress. Inte bara negativt, till viss del så trivs jag ju faktiskt under stress. Jag har haft premiär för ”nyöppningen” av vårt FLOWKarlstad, vilket inneburit nästan 3 gånger större lokaler och dubbelt så mycket personal. Även fler klasser och mycket mer potential. Men det är mycket som ska göras innan men får det att snurra. Och det går ALLTID att göra mer. Den stressen är nog värst. Lite som att gräva i sand, för varje spadtag man tar så ramlar det ner nästan dubbelt så mycket från sidorna. Men nu är vi igång och responsen har varit superbra!

Sen har jag ju Yatzy förstås, världens finaste lilla hund. Jag är verkligen så glad att vi tog beslutet att skaffa henne, jag mår så bra av att ha henne runt omkring mig, tvinga mig själv att ta små pauser här och var och bara få känna så villkorslös kärlek.

Träningen också. Nu jäklar. 2015 SKA jag komma i mitt livs form! Jag har börjat jobba lite på stretchen och små steg, men spagaten har till exempel ÄNTLIGEN börjat ge med sig, de där sista irriterande centimetrarna har försvunnit och nu ska den bara snyggas till, och förstås kompletteras med ännu mer rörlighet, axlar, rygg m.m. och massa styrka. Är så taggad! 2015 kommer att bli fantastiskt!

Vitamin Well Bootcamp på FLOWsthlm

I tisdags hade vi en supermysig morgon på FLOWsthlm! Vitamin Well har arrangerat ett bootcamp gör ett gäng populära blogg och instagram-tjejer och finalen var ett pass hos oss :)

Tjejerna var superduktiga! Jag visste att jag skulle kunna utmana dem lite mer än jag kanske skulle göra vid ett vanligt ”förstagångspass”, eftersom jag vet att det är tjejer som tränar regelbundet och så fick de hjälpa och passa varandra. Vi gick igenom övningarna steg för steg och de hängde med så bra att alla lyckades prova på leg hangs! Både inside och outside leghangs blev det, så imponerad! Tjejerna tyckte dessutom att det var så roligt att vi ska sätta ihop en specialgrupp så de kan fortsätta!

Efter passet åt vi en supergod och mysig frukost från mitt favoritcafé sunt hörnan från oss, Söders Deli och Café och turades om att få behandlingar av min fantastiska kiropraktor Hanne som hade varit så snäll och kommit dit för vår skull. Riktigt härlig morgon! Tack tjejer och tack Vitamin Well!!

IMG_0045.JPG

IMG_0047.JPG

IMG_0048.JPG

Efter passet visade jag tjejerna min elevkoreografi, jag som har sån scenskräck försöker passa på att sätta mig själv i lite jobbiga situationer och ”visa upp” för att träna bort det :)

IMG_0043.JPG

IMG_0044.JPG

IMG_0046.JPG

Bilder från några av tjejernas egna instagram, så duktiga!!

IMG_0055.PNG

IMG_0052.PNG

IMG_0051.PNG

IMG_0053.PNG

Vi fick också en fantastisk goodiebag med hörlurar från Dbrand, proteinbristen, läppglans, m.m.

IMG_0054.PNG

Och den goda frukosten från Söders Deli och Café!
https://www.facebook.com/sodersdelicafe

IMG_0056.PNG

På plats i Göteborg!

Klev på tåget 06:12 i morse och det är väl kanske inte riktigt mitt drömscenario, men nu sitter jag här på SVT i Göteborg och väntar på att kliva in i Vem vet mest-studion och träffa Richard igen :) Tror det kommer gå riktigt dåligt haha men förhoppningsvis roligt och att jag slipper några riktiga tourettes-idiotsvar

image

Köpte lite frukost på Espresso House eftersom jag kom fram lite tidigt och reagerade på deras juice… Färdigpressad? Ja, det var väl tur att man inte bara fick en apelsin i glaset…

image

En dröm som gått i uppfyllelse!

Jaap, där dog bloggen helt. Men jag har en ganska bra anledning faktiskt! Jag har blivit mamma!!! Ja… Eller… Alltså, jag har skaffat hund. För mig är det nästan större. Det har varit min typ största önskan sedan jag flyttade hemifrån. Längtat så mycket till den dagen då jag känt att jag haft tillräcklig stabilitet att skaffa en egen liten fyrfota kompis och äntligen har den dagen kommit! Hon heter Yatzy och är helt fantastisk! Hon är en blandras mellan Bichon Havanais, Bichon Frissé, Malteser och Lhasa Apso.

Så, nu har jag fått berätta om henne, ni ska få lite bilder också, så ska jag försöka att inte göra bloggen till värsta hundbloggen efter det haha

Sitter på tåget till Göteborg för att medverka i Vem Vet Mest…. Fråga mig iiiinte varför haha men så är det… Kan ju bli hur pinsamt som helst…

Berättar mer om det senare, här har ni bebisen!

IMG_0041.JPG

IMG_0039.JPG

IMG_0042.JPG

IMG_0038.JPG

IMG_0036.JPG

IMG_0037.JPG

Det mentala är så otroligt viktigt

Efter en helt fantastisk helg så kom en rejäl förkylning som ett brev på posten… Så, nu sitter jag och tittar ikapp på lördagens Atleterna på SVT Play och reagerade och reflekterade lite över något som har varit väldigt återkommande i programmet och ofta är i liknande tävlingssammanhang.

Det mentala. Meningar som ”Det mentala är det absolut viktigaste” o.s.v. dyker upp lite överallt. Och jag håller med. Men i min värld finns det olika sätt att se på det mentala. Vad är syftet? Vad är en ”stark mentalitet”?

I programmet så verkar ”stark mentalt” mest innebära den som vill vinna mest och fokuserar fullt på det, att man blir förbannad när man förlorar o.s.v. Absolut, det är ett sätt att vara stark mentalt. För mig innebär stark mentalt att kunna ha en dialog med mig själv, och sortera det som är relevant från det som inte är det. Att ha roligt och faktiskt må bra, även när prestationerna inte är 100% av diverse anledningar. Min prioritet i livet är att mår bra och vara glad. Är jag det känner jag mig stark mentalt.

Går jag runt i ett dygn och är tjurig och butter för att jag inte slog mitt personliga rekord lite halvuppvärmd i en TV-studio under förutsättningar som inte är optimala, eller, att jag inte vann över personer som har mer erfarenhet än mig i grenar som är helt nya för mig, då anser jag mig inte vara stark mentalt. Då är jag mest en ganska insiktslös person.

Vi vann kanske inte hela tävlingen, men inte någonstans känner jag att det handlar om att vi inte var starka mentalt. Och jag har vunnit så otroligt mycket mer på mitt deltagande i värden som inte går att mäta för någon annan. Jag hade så oerhört roligt. Och det tror jag har märkts. I ett av programmen säger till och med Nisse något i stil med ”Men kan du sluta vara så glad människa! Var nervös då!”. Och det var jag. Jag var supernervös. Men jag njöt av det. Jag blev jätteledsen efter t.ex. stavhoppet för jag fick inte prestera som jag ville. Men jag njöt av det också. Jag var nervös med ett leende på läpparna. Jag var ledsen med ett leende på läpparna. Jag kan uppskatta känslor. Även de lite jobbiga ibland. Det för mig är att vara stark mentalt.

En insikt jag fick från programmet är att jag är nog inte den där klyschiga tävlingsmänniskan längre. Man ändras som person genom livet. Jag har nog varit det, helt klart, och småbitar av det finns kvar. Men jag har mognat. När jag ser tillbaka på den personen idag, när jag var som mest tävlingsinriktad, ser jag en ganska omogen Ida, inte nödvändigtvis på ett negativt sätt, men jag hade inte riktigt hittat eller lärt mig uppskatta andra värden i livet än ”vinst”.  Jag jobbade som säljare och ett stort fokus var pengar, jag har tjänat t.ex. 1 miljon per år, men det kommer i ett annat inlägg.

Men den mentala styrkan har knappast blivit sämre för att jag inte alltid vinner. Snarare tvärtom. Tror aldrig jag har känt mig starkare mentalt än vad jag gör idag och jag vet att det bara blir bättre. För jag tillåter mig själv misslyckas. Jag tillåter mig själv vara ledsen. Jag tillåter och accepterar negativa känslor, vi människor fungerar så, de känslorna finns där vare sig vi vill eller inte. Hur vi hanterar dem och vad vi gör av dem är det viktiga för mig. Jag letar efter det positiva. I allt. ”Ok, det där SÖG, men vad var bra med det?”. Det märks även det i programmet. Jag var ledsen när det framgick att vi åkte ut men det FÖRSTA jag sa till Sunday med ett leende på läpparna och tårar i ögonen var ”Vi löser det här ändå, jag har en plan B”. Så fungerar jag. Jag tror Sunday var mer besviken än mig när vi åkte, men även han kunde få fram ett leende och njuta av erfarenheten.

Så,även om jag inte alltid vinner, så känner jag mig faktiskt väldigt ”stark mentalt”.

Ni glömmer väl inte insamlingen? Vi har kommit en bra bit på vägen men är inte riktigt ända framme än!

http://sundayssupermarket.se/

Skärmavbild 2014-10-22 kl. 15.56.57

2014-05-27 21.40.25

Världens bästa helg!

Efter glädjeruset efter att få hälsat på alla valparna i fredags så kom min absolut bästa vän, Joy, och äntligen hälsade på mig i Karlstad. Jag har ju bott där i över ett år nu, men vi är lite så i vår vänskap, ibland tar det lite tid mellan gångerna vi ses eller hörs, men vi vet alltid vart vi har varandra.

Båda var lite trötta när Joy, som åkt direkt från jobbet, kom fram till Karlstad, så vi åkte hem till mig och tog en liten snabb powernap innan vi drack lite bubbel och åt ”förrätt”. Haha jag ÄLSKAR skaldjur och kräftor och varken förra året eller i år så har det blivit av någon kräftskiva så jag köpte ett paket i veckan som vi gick loss på. Världens effektivaste lilla kräftskiva haha glufsade i oss ett paket i ett nafs och blev knappt kladdigt haha proffs!

2014-10-17 19.57.14

2014-10-17 19.57.23

 

Sen gjorde vi oss i ordning och tog oss till en av mina nya favvo-restauranger här i Karlstad, Guldapan. Har bara varit där två gånger haha men deras Moules Frites är fantastiska! Tack för det tipset Ida Thörne! Så det blev skaldjur på skaldjur, men det är ju så himla gott!

2014-10-17 21.45.25

2014-10-17 21.46.19

Jaha, ska man ta fin bild INNAN maten? Ja, men tjena att man lyckas med det när det är så här gott… SLUT 😀

2014-10-17 22.18.55

Min och Joy’s tradition: Irish coffe. Alltid. Överallt. Spelar ingen roll om vi är på Sverigematch i fotboll på Råsunda eller på en rooftop-bar i Bangkok… vi dricker Irish.

2014-10-17 23.01.56

2014-10-17 23.02.38

2014-10-18 00.00.09

Sen var det kalaaas på Jaguar med bästa Samin! Helt klart bästa stället i Karlstad :)

2014-10-18 20.22.56

2014-10-18 00.48.20

Vaknade lite lagom pigga på lördagen och tog oss ner till Scandics härliga brunch innan det var dags att hoppa på tåget upp till Stockholm tillsammans och vidare på nästa fest. GoPro hade lansering för sin Hero4 på Enzo’s i Tele2 Arena och jag hamnade bredvid Gladiatorn Peter ”Pansar” Blaha som var supertrevlig! Ville inte spänna mig bredvid honom, han verkade ju stolt över sina biccar heheh…

2014-10-18 21.09.16

 

Va heeelt slut efter minglet dock, men mötte upp Johanna på Ugglan på Söder och försökte få i mig ett glas vin till och piggna till men det var lönlöst, två dagar rad GÅR alltså inte längre. Jag är officiellt tråkig. Vad hände med partytjejen… aja, tur att jag faktiskt tycker att det är roligt med Pole så jag har en hobby haha

 

Ny familjemedlem

Idag var vi och skulle ”bara titta” på valpar. Jag har vetat ganska länge ungefär vad det varit jag letat efter, och tanken har varit en helsvart tik, men i de kullar vi skulle kika på fanns det bara helsvarta hanar. Det är två eller tre kullar (tikarna på gården lever tillsammans och löper ofta samtidigt, därför kommer kullarna ganska tätt inpå varandra också) och det är lite olika blandisar mellan Malteser, Bichon Havanais, Lhasa Apso och Bichon frissé, jag minns inte exakt vilken av mammorna och papporna som hade vilka blandningar just nu. Men resultatet är ju iaf otroligt små söta tussar och ganska precis det jag är ute efter. Men när vi väl var på plats så blev jag kär i en liten svart och vit tik istället. I slutändan så var det ju det man ser av deras ”personlighet” som jag föll för, hon var så mysig! Så vi tingade henne och nästa måndag, när hon är 8 veckor, så ska vi åka och hämta henne!

Det är verkligen som att jag är nykär, tänker på den där lilla luddbollen hela tiden och längtar så jag dör! Jag har velat ha egen hund i över 10 år men inte känt att jag riktigt haft möjligheten, men nu känns det äntligen rätt! Kan tiden bara gå liiite snabbare just denna veckan?

2014-10-17 12.54.06

 

2014-10-17 13.17.24

2014-10-17 14.28.33

Hälsade på Atlet-Hanna

Haft världens bästa fredag!
Många frågar om vi Atleter fortfarande har kontakt, programmet spelades in i början utav sommaren, och det har vi! I princip dagligen har jag iaf kontakt med någon av Atleterna, självklart vissa mer än andra men vi håller kontakten. I går åkte jag t.ex. och hälsade på Hanna i Borlänge för att få prova stavhopp igen, jag fastnade verkligen för det! Det gick helt okej, men jag fick inte riktigt till det som jag ville även om Hanna tyckte jag var jätteduktig 😉 Men så sjukt kul och jag måste hitta något sätt att börja göra det mer regelbundet! Roligt nog tog sig även Fredric dit och Hannas stavhoppsvän som hjälpte oss eftersom Hanna hade lite ont i foten. Så häftigt att få se henne hoppa ”på riktigt” också, jag vill också kunna!!! Blir så förbannad när min hjärna förstår tekniken men inte lyckad kommunicera den till kroppen… Här är lite bilder från vårt dygn ihop :)

Nyvaken på tåget, var knappt en själ på det gamla tåget och han som jobbade kom in och väckte mig haha ÄLSKAR mina fransar från bästa Mia! Så skönt att slippa smink

image

Sen plockade Hanna upp mig i sin söta bubbla

image

Hannas mysiga hus!

image

Vi snapchatar ibland också så det här gick iväg till Atletkompisarna

image

Sen var det dags att ge sig av till friidrottshallen i Falun

image

Lyftet och armarna blev helt okej men jag fick inte till benen alls. Vi körde aldrig med ribba men tror inte jag var över 230 den här gången, tror rekordet från Atlet-träningarna för mig var 240 och jag vill HÖGRE! 😀

image

Hela gänget!

image

image

Sen tog jag och Hanna en liten roadtrip hem till Karlstad och gjorde oss i ordning lite snabbt och tog en vända på stan, va på klubben Jaguar som är min favvo i stan, hade superkul!

image

image

Tack underbara Hanna, du är verkligen en fantastisk människa och jag har haft så kul!!!