Som vanligt, *poff* sa det och så har det flugit iväg ännu fler dagar. Hittills kanske jag har hunnit ha 2-3 träningstillfällen specifikt inför SM, och jag har en skiss för programmet men en hel del luckor kvar, och jag som hade tänkt att den här gången skulle jag minsann vara förberedd, men det är svårt både att hinna och orka med.

Jag håller klasser 5-6 dagar i veckan, minst 12 timmar per vecka och utöver det ska man ju hinna jobba också. Jag är extremt morgontrött så att träna tidigt för mig är väldigt svårt, särskilt pole då man ändå måste vara ganska vaken och ha koll på tekniken, tränar jag för nära inpå klass känner jag att jag har svårt att göra mitt bästa under lektion och efter klasserna på kvällarna när klockan är ca 22 är jag ofta lite för seg för att träna bra också.

Min axel som jag skadade i somras när jag sköt lerduvor (så jäkla dumt) gör fortfarande ont, så allt som har med s.k. ”twisted grip” (ett av de grepp jag annars är absolut mest bekväm i och som går att göra väldigt många kombinationer, både snurrar och statiskt, med) är helt otänkbart. Nu har vänster axel även börjat kännas av eftersom den får ta över mycket av belastningen som den inte är van vid när jag tränar lite hårdare.

Under de senaste nästan 2 åren har jag tappat väldigt mycket i styrka, dels p.g.a. att jag har öppnat studion i Karlstad, eftersom det inneburit att börja ”om från början” och jag har mestadels hållit nybörjarklasser och lägre nivåer så har jag inte riktigt behållt den styrka jag hade innan. Det är ganska mycket jobb och stress runt att öppna en ny studio, särskilt i den storleken det blev i Karlstad, så även om jag borde prioriterat det har jag helt enkelt inte orkat med så mycket egen träning. Jag har ju inte heller riktigt haft någon här i ”min nivå” eller helst till och med lite högre som man kan utmanas av, det gör det lite svårare också.

Så, nu låter ju det här som väldigt mycket gnäll och bortförklaringar, men det är snarare förklaringar för mig själv och anledningar till varför jag helt enkelt inte KAN förvänta mig hur mycket som helst av mig själv. I grunden är jag verkligen en tävlingsmänniska, men jag börjar också känna att jag vuxit ifrån det tack och lov. Självklart vore det superspännande att hamna på pallen eller till och med få vinna ett SM någon gång under sin ”karriär” men sanningen är att det helt enkelt inte driver mig lika mycket som det gör att skapa världens bästa studio och bli världens bästa instruktör, vilket så klart är lite svårare att tävla i :)

Så vad gör man då? När man känner att man inte kan prestera som man vill? Man tar hjälp!

I mitt fall kommer det handla om att jag 2 gånger i veckan fram till SM ska träna med en otroligt duktig PT som heter Wicci för att min kropp ska klara det här. Träningen kommer främst fokusera på stabilisering, rörlighet och rehab/prehab eftersom det är så tätt inpå tävlingen.

Wicci och jag träffade varandra när vi expanderade FLOW i Karlstad och hon var hos oss som PT i vårt gym, men just då stämde helt enkelt inte timingen. Idag har Wicci istället öppnat en egen PT-studio här i Karlstad, precis i närheten av där jag bor, så det passar mig verkligen perfekt! Då får jag möjlighet att använda förmiddagarna för träning också.

Det känns också väldigt roligt att man kan hålla kontakten och samarbeta, trots att man går åt olika håll ett tag. Jag känner dessutom väldigt stor tillit till Wicci, hon har precis som jag gått sin utbildning via SAFE som är en oerhört seriös och bra utbildning. Hon var förbi för en fika och kikade på mig och min kropp och förstod ganska direkt vad det är vi behöver förbättra och stärka upp. Dessutom, även om hon är världens gladaste och spralligaste lilla filur privat så tror jag hon kan vara en jävel som PT hahah, och det är PRECIS vad jag behöver! Ord och inga visor. Så det här ska bli ett superspännande projekt och jag ser verkligen fram emot att jobba ihop med Wicci igen!

Skärmavbild 2015-10-23 kl. 14.37.25